Det är dyrt att vara svensk. Matkassen kostar plötsligt mer än den brukade. Drivmedelspriserna är skyhöga och elräkningen har blivit ett allt större ångestmoment.
Det skriver de ekonomisk-politiska talespersonerna Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD), Jakob Forssmed (KD) och Mats Persson (L) på Aftonbladets debattsida.

Sverige står inför ett svårt ekonomiskt läge och i september står Sverige inför valet mellan en rödgrön regering som fördjupar krisen eller ett alternativ som tar ansvar för att ordna upp Sveriges ekonomi.

Kostnadskrisen plågar stora delar av världen. Men utöver det som nu sker i vår omvärld har Sverige skapat alldeles egna problem. Socialdemokraterna har fört en politik som har förvärrat utvecklingen.

Svenska hushåll har under senare tid pressats av historiskt höga elpriser. Omfattande problem i energiförsörjningen, som bland annat är en följd av regeringens kärnkraftsavveckling, har medfört stigande elpriser som slår hårt mot företagen, tillväxten och hushållens ekonomi.

Före kärnkraftsnedläggningen var det små skillnader i elpriserna mellan norra och södra Sverige. Efter nedläggningen av Ringhals 1 och 2, som motsvarar årsförbrukningen för 2,4 miljoner lägenheter, är priserna i södra Sverige ofta många gånger högre än i norra Sverige.

Det vilar ett mycket tungt ansvar på de rödgröna partierna för de höga elpriserna.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har vid flera tillfällen de senaste åren aktivt röstat emot våra förslag i Riksdagen om att stoppa nedläggningen av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals.

Trots att Sverige är ett land med långa avstånd drev Socialdemokraterna och Miljöpartiet en samlad politik som gjort det dyrare att tanka.

Drivmedelspriserna har nått nivåer som medför att vissa kan tvingas behöva säga upp sig från jobbet när pendlingen blir för dyr, och medför svårigheter och uppsägningar inom exempelvis jordbruket och åkerinäringen där drivmedel är en särskilt stor kostnad.

Gång efter gång har regeringen dessutom höjt skatterna på jobb och företagande. Allt detta leder till de svenska hushållen redan innan inflationen tog fart hade en tommare plånbok.

Det finns ingen regering som kan trolla bort inflationen. Men av Sveriges två regeringsalternativ finns det ett som kommer att fortsätta öka den ekonomiska pressen på svenska hushåll.

Socialdemokraterna har redan sagt att de vill höja skatterna för att finansiera försvaret. Då krävs skattehöjningar som motsvarar återinförandet av fastighetsskatten eller höjda bensin- och dieselskatter med 5–6 kronor per liter. Och för att sy ihop ett regeringsunderlag med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet lär fler skattehöjningar krävas.

Vänsterpartiet föreslår i sin senaste budgetmotion höjda skatter med över 70 miljarder kronor genom bland annat återinförande av en fastighetsskatt och arv-och gåvoskatten, avskaffandet av RUT-avdraget och höjda skatter på sparande. Även Miljöpartiet vill införa en ny fastighetsskatt.

Sverige har redan världens femte högsta skattetryck. Att belasta hushållen ytterligare när inflationen är hög är direkt oansvarigt och riskerar att fördjupa en lågkonjunktur.

Våra fyra partier har därför enats om ett skatthöjarstopp för kommande mandatperiod. Det innebär ett löfte om att staten inte ska öka det samlade skattetrycket. Vid ett maktskifte kommer svenska hushåll inte behöva oroa sig för exempelvis en återinförd fastighetsskatt eller arvs- och gåvoskatt.

För Sverige och de svenska hushållens skull behövs stabila förutsättningar för att kunna bedriva en långsiktigt hållbar finanspolitik. Skattehöjarstoppet tillsammans med respekt för det finanspolitiska ramverket och en regering som kan säkra stöd för sin budget ser till att vi får mer ordning och reda i den ekonomiska politiken. Det tjänar vi alla på.